I Am Legend / Saw IV

Igår orkade jag bara inte uppdatera bloggen,
annars tycker jag att jag blivit en riktigt bra bloggskrivare,
jag skriver, skriver och skriver iallafall.
Mest om mitt tillfälligt patetiska liv men bättre än inget right?

Igår vaknade jag förkyld och har nyst jag vet inte hur många gånger.
Men det var bara att se glad ut.
Jag gick senare ner för att tvätta i 4 timmar, och under tiden åt jag massa glass.
Jag har blivit beroende av glass dom senaste dagarna då jag knappt äter nåt annat.
Kanske inte det nyttigaste men det ger iallafall magen ett litet leende på läpparna.
Sen blev det att kolla massa jobb då jag måste ha ett jobb.
Jag satt och sökte jobb för bara nån vecka sen, då kom jag igång sen rann det ut i sanden igen.
Det är det som är så enkelt, man ska vara en intensiv sökare.
Men inte nog med det så vet jag knappt vad jag ska söka, vad vill jag göra? Vad vill jag vara?
Och tanken att ställa sig på en ny arbetsplats skrämmer mig, att bara ringa en arbetsplats skrämmer mig,
det är därför det inte händer nåt heller då jag är så jävla feg.
Varför är jag feg i det läget när jag aldrig är feg annars?
Jag är så trött på att, verkligen trött på att.
För jag vet ju att när jag väl har ett jobb så går det galant och jag har inga som helst problem.
Men jag får väl skylla på att jag är i en ond cirkel just nu vilket ni kanske märkt,
och jag vet inte redigt hur jag ska ta mig upp, iofs har jag inte ansträngt mig.
Men det finns folk som verkligen bryr sig och det tackar jag för.
Men iallfall jag har kollat massa olika jobb i Norge, och jag är väldigt sugen för tillfället, frågan är bara om man borde just nu.
Jag kan iofs ha kvar lägenheten och betala den varje månad, samtidigt som jag jobbar och tjänar fett med pengar där uppe.
Jag har liksom hittat jobb där bostad ingår, ja jag får tänka över det hela lite.
Men jag skulle älska att få vara nära min Mathilda Bello.

Runt 19.00 kom Jesper till mig.
Han tvingade i mig 2 mackor, bokstavligt talat.
Sen blev det film, "I Am Legend" och "Saw IV".
Sen var det läggdags men jag kunde inte sova för 5 öre.
Det är väldigt jobbigt att se Jesper ligga och sova och man vill sova med han,
men det finns ingen chans i helvete att jag kan somna oavsett hur tryggt det är.
Och ska man ligga jämte bara för att får jag ångest av att kolla upp i taket och göra ingenting.
Så det blev att sitta vid datorn och ha jätte tråkigt.
Runt 4 tiden började Jesper fräsa åt mig då jag skriver så fort på tangenterna,
och han kunde därför inte sova vilket jag förstår.
Så det var bäst för mig att typ springa till sängen,
och då började precis "Home and away" 2 avsnitt på raken.
Men efter det kunde jag inte heller somna så jag låg och låg och låg, VAKEN.
Vid 06.30 ringer alarmet, dags för Jesper att gå till jobbet.
Då hade jag precis börjat bli trött, så när han gått somnade jag, hur känns inte det?
Så nu är klockan 12.57 och jag vaknade vid 12.00
Jag ska hoppa i duschen, göra mig iordning och åka till staden.
Sen ska det bli diska, diska och åter diska, nåt annat har jag inte planerat änsålänge.

För övrigt är jag väldigt trött på vissa människor, totalt utmattad.
Vän hit och dit, det är så överskattat.
Man tror man kan lita på vissa, att någon känner en, att någon vet allt om en, bara en förstår,
men man tar bara fel, hela tiden, om och om igen.
För när man minst anar det så finns det ingenting längre, verkligen ingenting.
Det finns så lite att det inte ens är värt att kämpa för.
Man hakar upp sig på vissa människor bara för att, iallafall jag.
Det finns ju nåt gott i alla tänker Hanna Zetterberg.
Men så fel man kan ha,
man kan ju tro att endels hjärnor är fulla med avföring och inte är det så att dom kan skita ut det, nej det stannar kvar där.
Tänk så skulle nån lära sig av sina misstag och inte hela tiden upprepa dom.
Inse nån gång att du är inte annat än falsk, och jag hatar dig för det, och det är du som gjort fel,
och du som borde må dåligt över dig själv och vad du åstadkommit, jag har ingen ork att ens bry mig om dig längre.
Nu sköter du ditt och jag mitt, jag har fått nog, för det är inte bara mig du göra illa utan mina nära och kära.
Att jag inte förstog det på en gång,
jag skulle lyssnat på alla som sa att du var en falsk idiot och att jag kunde varit utan dig från första början.
Det finns trots allt bra människor, tillochmed för mig.