Utlandsresa / Au pair Norge

Klockan är 07.11
Jesper har precis dragit till jobbet och jag är lite ledsen.
Det var vår sista natt på 2 veckor tillsammans, känns inget vidare.
Inatt åker han, men jag får träffa han lite senare, då kommer jag gråta sönder då jag hatar "farväl".
Plus att jag är livrädd att han aldrig ska komma hem igen,
det är ju krig eller vad man ska säga i Sri Lanka nu, och dom tog dän vapenvilan igår.
Så dom varnar ju minst sagt för att åka dit, men det ska dom.
Och fan om det skulle hända honom något, jag skulle ta livet av mig.
Men nu ska jag vara glad och positiv, tiden kommer gå fort och snart är han hemma igen, välbehålld.











Igår kom Daniella och Evelina hit och hälsade på, det var hur trevligt som helst.
Vi bestämde att vi skulle boka en resa till Turkiet Alanya snart, kanske redan i helgen.
Så bär väl resan av nån gång i Maj - Juni eller nåt, då det ska vara upp till 50 grader.
Jag, Evelina, Daniella och Sandra vad vi vet nu, det kommer bli hur underbart som helst.
Dom är det bästa som finns, jag älskar dom.

Jag funderar på att äta lite frukost sen vila en stund.
Jag vaknar innan 06.00 varenda eviga dag, oavsett om jag somnat tidigt eller sent,
iofs blir jag trött runt 20.00 tiden varje kväll, rätt sjukt egentligen, har aldrig varit med om liknande.
Men jag ska vila lite sen ut och springa med Leon, för att senare diska, städa och sätta ut kläder på Tradera.
Sen kommer ju Jesper senare, sen har jag inte planerat in nåt annat, men det kommer.
Imorgon blir det förmodligen Kafé Deluxe med Julia osv och Lördag umgås med Evelina och Daniella och planera resan bland annat!
Och förhoppningsvis kommer min kära kamera imorgon, då kan ni ju räkna ut vad jag ska göra.

Föresten, jag har suttit och kollat massa Au pair jobb lite överallt.
Men jag har kollat lite extra i Norge, alltid en början liksom.
Och igår när Evelina va här så kom vi in på det, hon och Michaela H hade också pratat om Au pair plats i Norge på 3 månader eller nåt.
Och då blev man ju en aning sugen på att faktist göra det, komma iväg, komma nära Bello ett tag och tjäna lite pengar.
Plus att Daniellas pojkvän Daniel ska börja köra lastbil till Norge i Februari,
så jag kan åka med både upp och hem och hälsa på Bello med jämna mellanrum.
Hur jävla klockrent är inte det? Med tanke på att det inte är skit billigt att åka upp dit.
Men nu ska jag avrunda det hela och dra mig mot kylen, men jag vill bara säga att jag är så förbannat lycklig och jag älskar mitt liv.